Melwin har börjat le mot oss :)

Dagen innan märkte jag att det var något som inte riktigt var som det brukade. Men jag tänkte inte mer på det. Robban jobbade på natten o jag gick o la mig som vanligt. Vaknade vid tre-tiden och kunde inte somna om, annars har jag alltid kunnat somna om när man vaknar på nätterna. Men inatt kunde jag inte det, hade fruktansvärt ont i ryggen.

Klockade värkarna och det var 10 minuter emellan och dem höll i sig i en minut.  Jag ringde Robban o frågade honom när han skulle komma hem, vid halv åtta sa han. Jag försökte somna om igen men det gick inte, vaknade så fort värkarna kom och vid fem-sex på morgonen var det fem minuter emellan. Nu gjorde de så ont så jag fick andas igenom värkarna. Skrev sms till mamma och frågade om hon var vaken, men hon svarade inte och jag orkade inte ringa och väcka henne.

Jag drog mig för att ringa BB för trodde först inte det var "riktiga" värkar utan typ foglossning eller att det var förvärkar bara. Men vid sju ringde jag och dom sa att jag skulle packa ihop o komma in.

Robban kom hem vid åtta så han fick packa BB-väskan för det hade vi ju inte gjort än. I bilen in var gupp o svängar det värsta som kunde hända. Nu i efterhand kommer jag knappt ihåg resan in, jag var så inne i värkarna..

Barnmorskan som tog emot oss hette Nina och hon var supergo. Hon satte ctg-kurva på mig samtidigt som hon kollade hur mycket jag var öppen. Samtidigt kommer det en annan in i rummet och har telefonen med sig, det visar sig att mamma har ringt in till förlossningen. Hon ringde och skrev sms precis när vi kom in till BB men då kunde jag inte svara! Robban pratade med henne nu och sa att allt var ok.

Jag var öppen 4-5 cm. Hon frågade om jag ville ha lustgas, men det ville jag inte än. Efter någon timme frös jag så då hoppade jag i det berömda badet. Gud vad härligt det var. Värkarna kändes inte i vattnet!

Kom tillbaka till rummet vid tolv-tiden. Då var jag öppen 7 cm. Hon tog hål på hinnorna så vattnet skulle gå. Efter det blir allt lite suddigt. Jag började spy och må illa, barnmorskan plockade fram lustgasen. De första andetagen var äckliga men sen var det skönt..

Där låg jag och andades lustgas vid varje värk. Robban satt jämte o hjälpte till med dricka och lustgasmasken!

Vid två var det byte av personal och det kom in tre nya. Jag blundade hela tiden så jag såg aldrig hur barnundersköterskorna såg ut fören Melwin var ute. Den nya barnmorskan hette Vibeke och hon var hur bra som helst.

Vid tretiden tror jag krystvärkarna började komma. Jag vändes om och stod lutad mot sängen och tryckte och sen vändes jag igen och låg ner. Jag fick dropp som jag visst slet ut på ena handen så de fick sätta ett nytt på andra.

Mellan allting hörde jag att Robban frågade hur länge det var kvar. Vibeke sa allt från en kvart till en timme. Vilken lättnad!! Krystvärkarna ville man verkligen ha så man kunde trycka ut ungen. Mellan värkarna var det bara jobbigt att känna huvudet sitta "fast" där nere. En till barnmorska kom in och hjälpte till att trycka på magen samtidigt som en annan klippte upp lite där nere. Nu andades jag inte lustgas så det kommer jag ihåg!

Efter ett antal värkar och tryck på magen så kändes det som att det släppte. Massa vatten/blod splaschade ut tillsammans med en liten bebis och efter det kom det ännu mer vatten/blod. Trodde det skulle göra ondare än vad det gjorde när han trycktes ut!
Klockan var nio minuter över fyra och barnmorskan torkade av honom och la han uppe hos mig!
Helt underbart ögonblick! Tror till och med Robban fick en tår i ögat!

Det var första gången jag öppnade ögonen på ett antal timmar. Då såg jag hur barnundersköterskorna såg ut! Nu väntade bara det jobbiga kvar. Vibeke tryckte på magen för att få ut livmodern plus att hon sydde ihop där nere. Inte det bekvämaste efter man fött barn precis!

Efter någon timme kom den välkända brickan in på rummet. MEn det var inte så gott som jag föreställt mig! Man var inte alls sugen på att trycka i sig mackor.. Men juicen var god!! Jag gick in och duschade och barnmorskorna sa att jag skulle försöka kissa men det gick verkligen inte! Vi blev flyttade från förlossningsrummet till ett annat rum på BB-avd, och där kunde jag äntligen kissa vid elva på kvällen.. Vi låg där en natt och sen flyttade vi ner till lättavdelningen och var kvar till fredagen!